Arkiv

» maj 2015 (1)
» mars 2015 (1)
» november 2014 (1)
» juli 2014 (1)
» mars 2014 (1)
» januari 2013 (1)
» november 2012 (1)
» oktober 2012 (1)
» augusti 2012 (2)
» juli 2012 (3)
» juni 2012 (3)

visar: arkiv för juli 2012

lördag 21 juli

Sadelutprovning, löshoppning, tömkörning mm

 

Den 16 juli arrangerade vi sadelutprovning med Niklas Larsson på Svenljunga sadelmakeri. www.svenljungs-sadelmakeri.se   Vi var tre olika hästägare och sammanlagt var det 6 hästar som sågs över. Det resulterade i ett par nya sadlar, omstoppning och allmänt goda råd. 539754_337598079656719_662991196_n.jpg         Med lite omstoppning skulle  Mulles sadel bli bra. Mulle ägs av Signe.

 

Casablanca behövde en helt ny sadel. Lovisa blev väldigt nöjd med en Lippo Fazzino hoppsadel. Den satt perfekt och var den skönaste sadel hon någonsin suttit i sa hon. Det blev till att beställa en sådan i 16,5 tum. Niklas gick igenom alla våra sadlar, en del dög och andra förkastades. Jag är så nöjd med genomgången. Förstod precis vad Niklas menade och hur det låg till med passformen, så nu vet jag vad som ska användas och vad som inte ska användas.

 319410_337603112989549_605476681_n.jpgCasablanca fick tjänstgöra som provdocka också när olika ryttare ville testa hur sadlarna kändes. Niklas är så sympatisk och kunnig, sist vi handlade av honom var när vi köpte Pawnees bröstsele 2005.

 

Dagen efter var det dags att åka på löshoppning. Skulle haft med både Emilia och Sheridan men det blev bara Sheridan denna gång eftersom Emilia får ytterligare någon veckas vila. Löshoppningen var hos Sandra Björneland och det var verkligen trevligt ordnat. Alla hästägare bjöds på fika och sådant är inte att förakta för trivseln. Sheridan gillade att komma ut och hoppa igen, så vi var nöjda med kvällen jag och Lovisa, och Sheridan.  

 

181173_338398539576673_1794211181_n.jpgÄntligen blev det såpass med uppehåll att vi kunde börja rulla ensilage. Det är inte samma goa känsla när man kör i 11 grader värme (kyla) och regnet lurar bakom molnen som när det är 25-30 grader vamt och svettigt och man kan förtorka ordentligt, men det är skönt att vinterfodret åtminstone är räddat och mycket blev det. Har ju hunnit växa till sig...

 

Medan Thea är på semester tömkör vi Pawnee lite som variation till ridningen. Lovisa och jag turas om. Ganska roligt faktiskt, och nyttigt.

tom1.jpg

 

 

 

 

 

 Man får ju motion själv också ;-) och så är det gott för hästen att arbeta på ett annat sätt.

tom.jpgIkväll den 20 juli har vi hämtat Casablancas nya sadel. Den blev jättesnygg och bra! Lovisa tog premiärturen även om det nästan hade blivit mörkt!

 

Nu ser vi framemot ridlägren som kommer. På återhörande! 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 14 juli

Emilia status

Eftersom Emilia på flera sätt är en av de mest värdefulla hästar jag har (alla värdefulla på sitt vis, men hon är den cob vi har väntat på undan Desdemona som är ur avelsboxen med sina 24 år) så känns det så viktigt att inte missa något med henne som kan leda till framtida men. 

 

Jag åkte med henne på återbesök och hälsokontroll onsdagen den 11 juli efter den tuffa infektion hon haft  kring armbågen. Hon har en kvarstående hudpåse där nämligen samt en viss förhårdnad, och jag tänkte: är det trots allt en fraktur som nu byggt ärrvävnad kring sig?

 

De nya röntgenbilderna visade en helt fin armbåge, utan sprickor och frakturer. Det syntes dock en rugglig struktur på benhinnan så sannolikt är det den som hade skadats från början och mjukdelarna  runtomkring har breddats som en kvarvarande reaktion efter infektion. 

 

Veterinären som undersökte henne i onsdags var densamma som kom ut i fält den dagen i juni då hon stod på tre ben i hagen och en sparkskada misstänktes pga den kraftiga hältan. Skara uteslöt misstänkt sparkskada eftersom hältan försvann så fort infektionen gick bort med penicillin. Hela tiden har de mystiska rivmärkena gäckat oss. Den första veterinären som nu gjorde efterkontrollen säger också vid återbesöket: spark är det inte (ger ju inte flera djupa skärsår  och den megainfektionen) och om det är ett lodjur eller vad "hum-hum" det är som har rivit henne, så når en klo lätt in till benhinnan där på armbågsspetsen. Ja, så resonerar alltså veterinären, och vi kan bara betala och se glada ut ändå trots allt osannolikt som händer! Att vi har lodjur här i området har vi sett med egna ögon för ett par år sedan och att lilla oskuldsfulla  och orädda Emilia ska råka ut känns inte alltför otroligt trots allt.

 

Hennes status är annars klinisk frisk. Hon får sättas igång att löshoppas och tränas om 3 veckor. Inga framtida men vad gäller skelettet alltså, möjligen kan ett skönhetsfel kvarstå genom en extra hudpåse kring armbågen. Det får man ta. Vi tog också en blodstatus på henne (jag vill inte missa något) och hon befanns ha en lindrig blodbrist och ska äta järntillskott i 2 veckor. Detta besked gjorde att jag tänkte: fick hon kolik i slutet av maj för att hon käkat jord pga järnbrist? I så fall har vi fått svaren på det mesta av de märkliga frågetecknen runt Emilia den sista 1,5 månaden. Känns hursomhelst jättebra att ha utrett detta nu. Hon är en underbar 2-åring. En liten söt naggande god sjuhäradscob! Ja, hon är ingen jättestor cob precis, utan mer av "sjuhäradsmodell",  man brukar säga att sjuhärad generellt sett har, i jämförelse med övriga landet, något mindre modeller på sina hästar. Gäller ardenner, NSV och de flesta hästraser. Passar mig bra som själv bara är dryga 1,5 meter över marken. Vi får se vad hon stannar på när hon är klar. Föräldrarna är 147 0ch 146 cm i mankhöjd, och båda föräldrarna har lämnat lika stora eller större avkommor än sig själva för det mesta, men om Emilia bli såpass är ovisst. Söting är vad hon är i alla fall!

Kommentarer: 2 Permalänk

onsdag 11 juli

Tack kära Ingegerd för allt du var!

 

477296_278167998933061_1623263793_o.jpgIngegerd och Desdemona 4 april 2012

 

Vår underbara vän Ingegerd har efter en kort tids cancersjukdom lämnat jordelivet. Saknaden är enorm! Hon har i många många år varit en vän till familjen men de sista 15 åren kom vi varandra ännu närmare. Det gemensamma hästintresset bidrog till det. Ingegerd älskade att rida och oftast var det Desdemona som hon red hos oss när vi tillsammans tog en härlig skogstur och ventilerade smått som stort. Ingegerd var så vis och klok och hade ett hjärta så rent, den finaste människa jag mött.

 2002 var vi i Bulgarien och red, en oförglömlig resa! 

 

Så sent som 3 veckor innan hennes bortgång red vi ut tillsammans en sista gång, jag (Karin), Ingegerd och hennes dotter Gunhild. Så fantastiskt det var! En stund av nåd.

464290_310820365667824_2120503105_o.jpg 

 Det var den 21 maj, en solig underbar dag. Denna dag bär jag med mig som en skatt liksom allt annat som Ingegerd var och gav genom sin fina personlighet. 

Den 10 juni var hennes begravning. Närmare 200 människor var i kyrkan. Det vittnar om att Ingegerd betytt mycket för många. Begravningen var så vacker och så hoppfull och glad mitt i all sorg, precis såsom Ingegerd själv var. Men vi saknar henne så!

Varma tankar också till hennes fina familj! Kram

473178_310811215668739_1080339589_o.jpg

Ingegerd den 21 maj 

Kommentarer: 3 Permalänk

 
stäng